Min kudde

Här sitter jag och bevakar. Här om natten försökte Texas komma in på balkongen men då röt jag till. Matte upprepade sin snabbutryckning, men som tur var har hon lämnat tillbaka grensaxen. Eftersom det endast var en smal springa mellan glasrutorna bemästrade jag själv situationen. Men Texas är ganska fräck. Han kan ställa sig på två ben och skjuta isär fönstren även om de är helt stängda. Sedan kommer han in och kissar i mitt revir. Ohyfsat! Kolla in min kudde! Inköpt på Tradera.

Einar gillar att vara på balkongen. Han har fått en kudde som jag köpte när vi skulle ha yllebroderi på onsdagskvällarna. Alla andra broderade så fint så jag slängde iväg ett bud och tänkte lägga fram min kudde lite nonchalant som om jag broderat själv. Men leveransen dröjde några dagar så jag fick ingen användning för kudden då broderiomgången redan avslutats. Einar fick den och är mycket förtjust i den. Jag har nyligen köpt två specialunderlägg till katt men han är inte så imponerad av dem. Han föredrar att knöla ihop en kofta eller trampa till en liten pläd som hänger över en stolsrygg. Det ser inte alltid bekvämt ut men han ser så nöjd ut.

Mitt minsta husdjur

Här om kvällen tittade jag ner mot golvet när jag borstade tänderna. Jag har avloppet in i väggen, inte ner igenom golvet. Jo, det har jag visst det. Hålet är ganska litet numera, efter golvvärmen och de tjock betongplattorna. Det såg liksom dammigt ut, vilket är fullt möjligt, men också som om det svävade ett sådant där tomatfäste som brukar bli kvar på kvisttomater. Progressiva glasögon samarbetar inte så jag la mig platt på golvet och spanade. Mötte blicken hos en STOR tjockbent spindel som förväntansfullt satt mitt i sitt nät. Vad trodde hon skulle dyka upp på menyn? Har aldrig sett ens en liten silverfisk. Men hon hade valt rätt avloppsöppning ändå för jag ilade ut till Einars tallrik och tog en liten väl avslickad matbit och puttade den försiktigt mot nätet. Hon satt blickstilla några sekunder och sedan liksom föll hon ner och snodde åt sig biten och satt sig över den. En stund senare var både maten och hon försvunna, förmodligen inåt avloppet. Matar hon kanske sina hundra småspindelungar? Har kollat efter henne men hon har inte visat sig igen. Det var en ganska väl tilltagen bit. Men nätet är på plats.

Matte beter sig märkligt ibland. Jag vill att hon ska vara min matte och inte hålla på med andra. Som Lilla Gumman till exemplel. Nu när jag har lite svårt att hoppa (så jag inte kan sitta på Stenes balkong) har matte dragit ifrån glasen på vår balkong så jag ska ha god utsikt när jag sitter på bordet och tittar ut. Då hoppar Lilla Gumman lätt upp och går in som om hon bodde hos oss. Jag tycker matte skulle säga till på skarpen. Och nu den där äckliga spindeln. Jag såg den för länge sedan och jag sa ingenting för jag hoppades den skulle försvinna. För säkerhets skull brukar jag sitta i badkaret när matte stökar i badrummet. Skulle inte bli förvånad om hon ställer fram ett fat med läckra bitar där vid avloppet. En dag sitter det kanske spindlar i ring och äter upp min mat. Motbjudande.

Fasa och förfäran

Grannen Ulla sa för någon dag sedan att en grävling kan ta en katt. Det viftade jag bort som mindre troligt. I natt vaknade jag av vrål i en klass jag aldrig hört. Kattslagsmål låte som en vaggvisa. Einar ute. Inom 15 sekunder var jag också ute och på vägen slet jag åt mig eh grensax jag lånat i annat syfte. Tumultet hade förflyttat sig från baksidan till rabatten bredvid porten. Det lät lika fasansfullt. Jag lyfte saxen över huvudet och drämde till på det som inte var Einar. En grävling for iväg mellan garaget och huset och en grävling gled in under grannens balkong. Einar var inte inblandad alls. Jag flåsade och hjärtat bultade vilt. Nu i efterhand funderar jag över mina reflexer. Och känner skuld inför att jag kanske skadade grävlingen. Var det den som smet in under balkongen som tog emot slaget? Eller den som sprang? Ligger det en döende grävling under balkongen? Eller en skadad? Vad händer med Einar eller en annan katt som smyger in under samma balkong? Det var riktigt hemskt.

I natt blev jag imponerad av matte. De där nya typerna smyger omkring i buskarna och dricker i fågelbadet. I natt stötte två av dem ihop och började slåss. Jag höll mig på avstånd under en bil. Det var läbbigt. De slogs likt oss katter och rullade som en boll. Plötsligt kom matte utrusande och drämde en grej på klumpen som delade sig och for iväg åt varsitt håll. Det blev tyst på en gång. Ingen annan matte kom ut och ingen husse heller. De la nog kudden över öronen. Matte blev jättelycklig när jag tittade fram. Hon hade ropat med en darrig och konstig röst. Sedan ville matte bära in mig men jag gick själv. Men jag låg nära matte hela resten av natten och kurrade lugnande. Jag är glad att jag har en matte som kommer till undsättning om det krånglar till sig.

Det kom något emellan

Några viktiga deadlines, en hosta och 44 timmar av Familjen Ashton närmare bestämt. Jag är fortfarande förtjust i denna stillsamma serie. Men vilken förtvivlad massa alkohol och cigarretter som dracks och röktes. För att inte tala om allt te. Te var visst lösningen på alla bekymmer. Och så många stängda dörrar. Kanske är det typiskt engelskt att stänga dörren när någon kommer in i ett rum eller lämnar det. Om det är bruket fortfarande måste engelsmännen känna sig mycket ovana vid de svenska öppna planlösningarna.

Livet är hääärligt! Eftersom jag har en mycket tät päls bekommer mig lite kyla inte så illa. Jag är ute hela nätterna nästan och hela dagarna också. För någon vecka sedan var det en skum typ som roddare runt uppe vid fågelrestaurangen. Ja, den är ju nerlagd nu på sommaren, men där den är annars. Jag glodde och matte glodde, men hon hade svårt att se så hon kunde inte förklara vad det var för någon. Den brydde sig inte om att matte öppnade fönstret och att jag hoppade ut. Men nästa natt var han där igen och då klädde matte på sig och smög ut och ställde sig bakom granen. Då såg hon lite bättre och kunde berätta att det är en grävling. Hon gillar det inte eftersom grävlingen kan ta igelkottar och matte är fixerad vid igelkottar. Det var så vi träffades, matte och jag. Hon matade kottar och jag kände mig också inbjuden. Då höll jag till godo med ost och pannkaka med tonfisk. I år har vi inte sett en enda kotte ännu. Matte är orolig.

Jag gjorde det men....

Kolla vad jag just "ropade in". Trots att jag för 20 minuter sedan högt och tydligt sa till Christina att priset blivit alldeles för högt och jag kände mig så nöjd med beslutet. Stod sig bara några minuter och sedan klämde jag i. Tror min vän Agneta har en likadan. Säkert fyndad långt tillbaka i tiden på äkta loppmarknad. Hon har utmärkt näsa för sådant. Och många års träning tror jag. Många fina fynd i sina samlingar. Det är egentligen ingen sport att handla på Tradera. Christina har också lagt sitt första bud på en halvfärdig matta i smyrnateknik som jag tipsat om. Nu sitter jag och hoppar emellan, för nu är det strax dags för burken.
Japp, nu klappar hjärtat med raska slag och burken är köpt. Lovar att inte handla några kläder utan slita på befintliga tills jag kompenserat.

Jag har prickat för en egen tallrik på Tradera. Matte kommer nog att köpa den till mig. Det är en fisk på mitten och han som gjort den heter Einar. Nu är det Kockums tallrik men jag vill gärna ha den så det blir Einars tallrik. Den är lite större än mina vanliga och jag tänkte matte skulle kunna servera typ Fyra små rätter på den. Allt skulle få plats och det skulle se trevligt ut. Så kunde jag smaka på lite av varje. Och när jag ätit upp tittar fisken fram.

Ligger och drar mig.....

Jag ligger helst på rygg och jag snarkar lite lätt säger matte, men det gör jag av omtanke så hon inte ska vakna till och tro att jag dött. Jag anser inte att man ska sova bort hela nätterna så här års när det börjar ljusna. Man sover på sig många översovtimmar på vintern men nu är det dags att ta ut dem, lite i taget. Runt klockan 2 på natten till exempel. Då börjar jag gå runt och stampa. Kollar faten. Tillbaka till sovrummet. Jamar uppfordrande om inte matte redan vaknat. Men hon har planerat för detta så krukväxterna är borta redan och hon kan smidigt öppna fönstret på baksidan. Hon är inte alltid lika lyhörd när jag vill in.

I dag gick jag nästan och kollade en lite etta med pytteliten trädgård. 30 kvm. Bostaden alltså. Det vore en verklig utmaning. Jag har i många år lekt med tanken på att vara tvungen att komprimera, att välja och att testa att ha minimalt med prylar. Skriver hon som igår prickade för en kanna från Kockums och en blå burk från en nerlagd godisfabrik i Örebro på Tradera. Ska ha dem till vajr pris. Men visningen var så tidigt att jag inte hann. Det var inte seriöst, men den lilla täppan hade jag gärna velat komma åt.

De har kommit

Redan på fredagen kom ett SMS om att böckerna skulle kunna hämtas efte 17 i min ICA-butik som ska vara öppen till 20.00. Cyklade dit efter 18 för att finna att de stängt. För att fira Valborg kanske. Blev lite sur. Det var mycket folk i Vi-butiken den kvällen. På lördagen fungerad det. Där kom förresten en snygg, grönklädd man som jag undermedvetet placerade i en ambulans. Jag vände mig om (gamla tant) och på ryggen stod det mycket riktigt (eller???) SJUKSKÖT. Undrar om det var ett sätt att slippa skriva ut sjuksköterska som jag förstått att yrkeskåren ska kallas oberoende av kön.

Blev besviken på mig själv som slarvat. Den titel jag beställde från USA lyder Fiber gathering och jag tolkade det som om författaren rest runt och samlat på sig fibrer från olika "fiberuppfödare" för att sedan spinna dem. Det stod om sticka och spinna och färga i texten och helt fel ute var jag inte, men här betydde gathering mera folksamling, sammankomst, festival dit folk åkte för att käka lamb kabobs och lamb sausage och lamb gyro´s lemonade vad nu det kan vara. Otroligt så fula och skumma saker man tillvekar i USA. En vit tröja i Aranmönster kan ju vara hur snygg som helt. Här hade de stickat en långkjol i detta mönster.

Jag läser sällan en bok i taget och ordentligt från pärm till pärm. Ett lite smakprov här och några sidor där, allt efter behag. I morse avslutade jag hur som helst Kurdo Baksis bok om Stieg Larsson.

Einar hälsar att han nosade på sin nye kompis Herrman igår. Eller tvärt om var det. Einar fick bita ihop riktigt när Herrman kom stegande. Men eftersom Herrman måste ha sele kände sig Einar ändå lite överlägsen och vände och sprang först när hälsningen var avklarad. Herrmans matte har skrivt på ett papper att Herrman inte får gå ut själv. Einar förhörde sig oroligt om hans matte skrivit på något liknande och blev lättad att höra att så inte är fallet.

Ny funktion, Yum yum

Detta ska testas. Har för övrigt hela tiden förvånats över att allt är så jämförelsevis enkelt med blogspot. Nu ska jag trycka på knappen för Publish och se om det gäller även denna deltjänst.