Spännande värre!

Det var något på gång, det märkte jag nog. Jag hade krupit till kojs men matte tittade gång på gång ut genom fönstret på baksidan. Med lampan släckt. Det började regna. Till slut blev jag också nyfiken. Jag fick stå på tå (obekvämt värre) för att nå upp, för på de gamla lådorna framför fönstret stod den stora ruskan med chili och en jättetaggit sak som båda hindrade mig från att komma upp och få utsikt. Jag krävde att få bli utsläppt men inget hände. Jag vet att jag missade något, för när jag äntligen fick gå ut och rusade till baksidan för att kolla kände jag starka och spännande lukter. Trots att regnet vräkte ner. Sedan straffade jag matte genom att hålla mig ute resten av natten.

Infångandet av Charlie (den röda katten heter så) har planerats utan mitt deltagande. Det uppskattar jag. Men lite tveksam till upplägget och utfallet. Vid 21.30-tiden ställde jag ut en god blandning på lilla bordet och började bevakningen. Det var alldeles mörkt, vilket jag tror är en förutsättning för att han ska komma fram. Ganska snart kom han också, som en skugga och började äta. Sedan hoppade han ner och satt i regnet i gräset och spanade på något. Eller åt han från backen? Efter en liten stund gled en annan figur fram i ljusstrimman framför soffan som står mot väggen. Katten satt kvar. Varelsen sniffade runt och brydde sig inte alls om katten. Det var väl ca 50 cm mellan dem. Sedan vände katten och satte sig under granen en bit bort. Mest för att det regnade kraftigt tror jag. Grävlingen smög iväg uppför slänten mot dungen och vidare ner mot Plöjarvägen. Slutsats: Grävlingen är ingen jättefara för katter.