Beatas tröja

Tvi!!! Jag var tvungen att vara provdocka. Matte har stickat en tröja till Beata. Det är en tjock hund som behöver något värmande när hon ligger i bilen. Både Beata och tröjan är jättefula. Tur att inte HH såg mig. Eller Texas. Då hade de nog retat mig. Jag vill ha ett litet sittunderlag utanför porten, i hörnet, så jag håller rumpan varm. Jag har så tät och funktionell päls att jag inte behöver styra ut mig. Men något att sitta på skulle vara skönt.

Nu är första tröjan klar. Det fattades några meter garn så det fick bli en rand på ena ärmen. Ska bli spännande att se om Beata uppskattar omtanken. Hon och Bella har redan fått mammas minkpäls och mammas persianpäls att ha i bilen. Tänk så stolt och glad min mamma var över dem en gång för evigheter sedan. Och så irriterad hon var när vädret inte var kallt nog. Hon var mycket noga med när man växlade från kappa till päls. Jag minns inte om jag provade dem innan jag gav bort dem. Men persianpälsen var tung, minns jag. Det var de på 50-talet.