Fet katt - fet matte på TV

Matte frågade om vi skulle titta på TV tillsammans. Det kunde vara intressant, sa matte. För oss båda. Det var det dummaste jag har hört. Jag sa till matte att det handlar om mätt katt och snäll matte helt enkelt. Vi är förresten tre i familjen numera. Oftast. Det är bra, för Maja tigger så fint. Hon sätter sig på bordet framför matte och tassar henne på kinden. Klappar henne liksom. Då brukar matte falla till föga. Majas husse har bett oss vara kattvakter när han ska resa utomands. Det är klart vi är. Jag ska vakta henne noga. Men det märks inte så mycket om han är i Thailand eller i huset bredvid. Jag tycker ganska mycket om Maja. På bilden ser man att jag jobbat en del. Matte stoppar in täcket i ett stort påslakan. Jag brukar riva ut det och boar in mig i lakanet för att få  ryggstöd.
Einar har klöst ett litet hål i täcket så det ser ut som sagan om fru Hålle i vårt sovrum. Visst hette hon det - i en bröderna Grimsaga och fjädrar som föll ner från ett fönster.... Snart ska jag ta fram en nål och sömma ihop. I många, många år tänke jag på en bok jag läste som flicka. Ingenstans hade jag hittat den. Berättade om den när jag var inne på Röda Korset och en av damerna där visste precis och sa att hon hade den och hon tog med den och jag fick köpa den och läste den igen. Farmors lapptäcke. Elsa Beskow. Min mormor arbetade en tid i slutet av 1800-talet hos en finsömmerska i Örebro. Varje vecka tog hon med sig överblivna tygbitar och sydde ihop dem till ett eget lapptäcke. Jag hade gärna velat se det.
Nog har väl nerräkningen mot våren börjat nu? Jag har skottat en gång fram till soffan på baksidan så att jag är beredd när vårsolen kommer och lockar till en kopp kaffe i värmen mot husväggen.